Det första jag tänker på...

Skrivet av Tanja Brandin | maj 31, 2010
Jag har drömt om dig. Precis hela natten. En helt underbar dröm. Nästan lika bra som det faktiskt är i verkligheten. Som du är i verkligheten. Är inte det märkligt? Att trots att drömmen är så fin så överträffar den inte real life. Jag måste vara riktigt lyckligt lottad som får vara med om upplevelse som denna. Riktigt lyckligt lottad.

I drömmen ser jag mig själv väldigt tydligt. Och dig. Men runt omkring är det mesta suddigt. Ett myller av människor. De flesta klädda i svart. Men någon vågad person som sticker ut i rosa. Då och då ett känt ansikte som dyker upp; ett skrattande; ett bekymrat men också ett med uttryck av rädsla. Solen strålar från klarblå himmel och jag ligger i gröngräset och njuter. Ler. Du – alldeles i närheten. Jag känner den. Din närvaro. Starkare och starkare ju mer minuterna tickar. Det pirrar i hela kroppen. Hjärtat slår ett par extra slag. Jag känner det väldigt tydligt; fast det bara är en dröm.

När var det vi träffades första gången egentligen? Kan inte minnas men det var ett tag sen. Många år sedan, det vet jag. Redan då väckte du mitt intresse. Fråga mig inte varför. Har funderat på det utan att finna ett svar. Något lockade. Kittlade. Och fick mig att bestämma mig.

I drömmen svävar jag fram lätt som en vind. Näst intill viktlös. Kröken upp på Västerbron närmar sig men jag behöver inte ens anstränga mig för att ta mig över. Känner ingen smärta. Har inte gråten i halsen. Är inte ens törstig. Jag liksom flyger på små moln. Och kanske är de rosa…

Vaknar! Tidigt. Mycket före klockans signal.

Slår på datorn. Surfar in på SMHI:s 10-dygnsprognos som visar lördagens väder; växlande molnighet, 16 grader och svaga vindar. Perfekt!

Ja, för på lördag möts vi igen. IRL. Stockholm Marathon och jag och ett myller av människor i svarta kläder. Någon vågad person som sticker ut i rosa. Skrattande ansikten. En Finne, en Grek, en Svensson och en Hjort.  En Pernilla, en Ulrika, en Cissi och så jag. Uppställning i startfållan. Äntligen!! Som jag har längtat.

Jag vet att det kommer att göra ont. Så ont att jag kommer vilja lägga mig ner och gråta. Jag kommer låtsasbehövagåpåtoa flera gånger bara för att få vila benen en pytte- pyttestund för att sedan under olidlig smärta försöka få igång dem igen. Men jag vet också att när jag springer över mållinjen, då är verkligheten bättre än drömmen.

Uppladdningen för maran har börjat på allvar. Så det sista jag tänker på innan jag somnar och det första jag tänker på när jag vaknar är DU. Och däremellan drömmer jag om dig. Det är uppladdning det vill jag lova. Det är kärlek!

/Tanja

4 Comments

  1. 4 Inger 01 jun
    Vågad person som sticker ut i rosa??............jag som trodde att du menade mig! :)
    Stort Lycka Till på lördag.
  2. 3 /Tanja 31 maj
    Lugn Svensson. Du kommer förstår när du går över mållinjen på Stadion.Jag lovar! Men ser ändå fram emot att ha dig tjatandes bredvid mig under loppet :-)
  3. 2 Johan Svensson 31 maj
    Oj.... Nu blir man ju lite nyfiken! På lördag har jag 42 km på mig att försöka få ur dig vad det här handlar om. Är du bara en drömmare????
    Ses på startlinjen 14.00 sharp :-)
  4. 1 Johan Svensson 31 maj
    Oj.... Nu blir man ju lite nyfiken! På lördag har jag 42 km på mig att försöka få ur dig vad det här handlar om. Är du bara en drömmare????
    Ses på startlinjen 14.00 sharp :-)

Kommentar

  1.