Älska - på riktigt!

Skrivet av Tanja Brandin | dec 11, 2010
Jag älskar dig. På riktigt alltså. Inte bara LU. Love ya! Älskar dig. Utan; Jag älskar dig. På riktigt.

Det var när gänget från Tomas Event, Adlén och jag satt och pratade över en frukost härom morgonen som embryot till dessa tankar kom upp. När är det okej att krama om någon som hälsning och när ska man ta i hand? Det var så vi kom in på det. Idag kramas det till höger och vänster men för bara några år sedan kramades man mest med de man verkligen tyckte om. Funderar; Betyder inte en kram samma sak idag eller har vi helt enkelt fått större krambehov? Eller när man skriver kram i ett mejl, sms, chatt eller kanske kramis. Pöss i stället för puss eller kanske till och med puzzzzz eller kramizzz (vilket jag vill förtydliga att jag aldrig skulle skriva). Eller KRAM eller KRAMEN. Vad betyder det? På riktigt alltså! Och vad betyder det när någon slutar skriva kram? Eller går från pöss till puss. Eller från P... till Puss och sen tillbaka till P.... och sedan inte ens kram. Eller när man slutar förstärka med frasen; På riktigt. Är det plötsligt bara tomma ord då?

På riktigt! Lovar! Jag använder uttrycken själv. Ofta. "Saknar. På riktigt!", "Längtar. På riktigt!" "Du är bäst. Lovar!" Som om det finns ett alternativ liksom. Som om jag skulle kunna skriva att jag saknar och inte riktigt mena det. Är det av hänsyn till mottagaren. Att denne inte ska behöva sväva i ovisshet. Eller behöver jag förstärka det för mig själv. Är jag inte trovärdig annars? Och menar jag det inte annars?

Och vad händer när två personer möts och använder dessa uttryck på olika sätt. Lägger olika värde i orden. Och anser att man ska använda dem på olika sätt vid olika tillfällen. Den nya vän- och kärlekskulturkrocken!?

- Jag älskar dig, säger kanske någon till dig. Och väntar...
Jag hör. Och jag vet vad som förväntas av mig. Vill inte göra älskar-dig-sägaren osäker. Och jag älskar säkerligen personen tillbaka. Alltså det gör jag. Som person. Vill verkligen vara livslång vän. Tycker om jättejättemycket men... Vet inte om det är helt sant att säga.
- Och jag älskar dig. På riktigt!
Och vem vet; jag-älskar-dig sägaren kanske inte alls menar "på riktigt" utan egentligen bara lite LU enligt dina egna mått mätt.

Ja, men det kanske inte behöver vara något problem. Det är ju ändå den sanna känslan och handlingar som visar om det är på riktigt. Eller hur!?

Det finns faktiskt de som på torsdagen sagt "jag älskar dig" för att sedan på söndagen säga "jag vill skiljas". Jag vet, det låter helt sjukt. Men det är tydligen helt sant. På riktigt. Jag lovar! Men å andra sidan kan man ju älska någon som en bror, en kär vän men inte vilja leva ihop mer bara, tänker jag. Så kan det vara. På riktigt!

/Tanja

1 Kommentar

  1. 1 Mats Jonaeson 19 dec
    Hej Tanja Bra reflektion vi pratde om just detta när är det ok med att kramas eller hälsa med handskakning ibland vet man inte. Handen eller famnen ???// lastbilskillen som körde druvor

Kommentar

  1.