Det började bra för Klas Fåhraeus, mannen som skulle komma att bygga Högberga Gård. 1863 föddes han med silversked i mun. Fadern var affärsman med fäbless för porslin och vid sin död efterlämnade han landets dyrbaraste tallrikssamling.

I Uppsala läste Klas Fåhraeus humaniora, men studierna fick ett hastigt slut efter att han gjort sig ovän med sin professor, före detta riksdagsmannen Sigurd Ribbing. Denne hade för vana att utan motivering utebli från uppgjorda tentamenstillfällen, något som även drabbade Fåhraeus. Sista gången lovade Ribbing att hålla tentamen på överenskommen tid ”så vitt jag ännu är i livet”. När han uteblev även denna gång skickade Fåhraeus en begravningskrans till Ribbings hustru. Skämtet gick, milt uttryckt, inte riktigt hem och Fåhraeus fick lämna Uppsala utan examen.

I stället drog rikemanssonen till franska Grez-sur-Loing, där det på den tiden vimlade av skandinaviska kulturpersonligheter som Carl Larsson och August Strindberg. När Strindberg behövde låna pengar var det inga problem för Fåhraeus att ställa upp. Han var stadd vid kassa – så här långt. Det skulle ta 20 år för Strindberg att betala tillbaka lånet och någon ränta blev det inte tal om.

I Grez-sur-Loing träffade Fåhraeus Olga Björkegren, operasångare och berömd skådespelare. Hon var sex år äldre och mycket vacker. De gifte sig, flyttade hem till Sverige och fick fyra barn. Äldste sonen Robin blev framgångsrik vetenskapsman och var delaktig i upptäckten av sänkan, som dagligen används på sjukhus världen över. I likhet med andra förnäma personer vid den här tiden ville Klas Fåhraeus uppföra ett äreminne över sig själv.

Med hjälp av Carl Westman, som även ritat Röhsska museet och Stockholms rådhus, lät han 1909-1911 uppföra Högberga Gård för att slå världen med häpnad och avund. Byggnaden kom att beskrivas som Sveriges vackraste hem och ett tempel åt Fåhraeus stora samling, skulptur- och stafflikonst. Han frotterade sig gärna med tidens svenska kulturelit och bland vännerna fanns namn som bokförläggaren Karl Otto Bonnier, författaren Ellen Key samt konstnärerna Georg Pauli och Richard Bergh.

Fåhraeus tillgångar var framför allt placerade i aktier och vid den kraftiga lågkonjunkturen på 1920-talet urholkades hans ekonomi så till den milda grad att han 1926 tvingades sälja Högberga Gård, 63 år gammal. Konstsamlingen såldes på exekutiv auktion, förutom bland annat ”Vår” av Gottfrid Kallstenius, som fortfarande hänger kvar på Högberga Gård. Sina sista år levde Fåhraeus ett tillbakadraget liv i Uppsala, tillsammans med sin fru.

Högberga Gård köptes av direktör Helge Norlander och har därefter ägts av legationsrådet Harry Ax:son Johnson samt Stiftelsen Håkanssons Minne. 1964 tog Landstingsförbundet över och tillsammans med Apoteket AB ägde Sveriges Kommuner och Landsting anläggningen fram t o m sommaren 2013. 

Från och med 15 augusti 2013 ägs driften Högberga Gård av VD Johan Hjort. Genom åren har flera byggnader tillkommit, omfattande renoveringar har skett och 2010 öppnade vi Sveriges första toscanska vinfabrik här och 2016 slog vi upp dörrarna till Högberga Havs-SPA. Högberga Gård byggnadsminnesförklarades 1985.